Modul 7 – Känslostyrt beteende

Känslostyrt beteende

1. Genomgång av hemuppgift

Gå igenom patientens skattningsskalor samt aktivitetsdagboken. Följ upp föregående sessions hemuppgift.

2. Vad är känslostyrt beteende?

Börja med att definiera känslostyrt beteende och undersök om patienten känner igen sig. Koppla gärna det patienten berättar tillbaka till depressionsmodellen och normalisera känslostyrt beteende. Använd gärna patientmaterialet ”Känslostyrt beteende” som underlag för en diskussion.

– ”Känslostyrt beteende handlar om att låta hur man mår diktera sitt beteende och vilka mål man strävar efter. Känslostyrt beteende innebär att man väntar tills man känner sig mer motiverad eller mindre deprimerad innan man börjar engagera sig i vissa handlingar.”

Varför har vi känslor och stämningslägen?
Känslor är något grundläggande hos människan (och andra djur). Känslor kan vara till hjälp eftersom de hjälper oss agera i olika situationer. Resultatet av positiva känslor är att vi söker oss till liknande situationer i framtiden. Det omvända gäller för negativa känslor. Därmed är det inte konstigt att vi låter våra känslor styra våra handlingar. Däremot är det inte alltid säkert att alla känslor är hjälpsamma!

Konsekvenser av känslostyrt beteende

Undersök patientens erfarenhet av att låta känslorna styra över beteendet. Vilka konsekvenser leder det till? På kort sikt? På lång sikt?

Om man gång på gång handlar utifrån att man inte kan göra någonting därför att man har en viss känsla (exempelvis nedstämdhet) är risken att det blir en självuppfyllande profetia. Man glömmer att man faktiskt kan göra nästan allting, oavsett hur man känner sig. Däremot är det inte alltid så enkelt!

3. Alternativ till känslostyrt beteende

Beteendeaktivering handlar om att vända reaktiva beteenden till ”proaktiva” beteenden. När man känner sig deprimerad och ängslig kan det vara mer givande att handla utifrån en uppgjord plan eller vissa uppsatta mål än att följa sin sinnesstämning. Detta är en mycket effektiv färdighet som man kan lära sig med lite övning.

Det handlar alltså om att närma sig snarare än undvika! (Här kan det vara bra att knyta an till tidigare diskussioner om undvikande och att ”ta ett steg i taget”!)

-” Att agera reaktivt innebär att man avvaktar för att se i vilken sinnesstämning man har innan man bestämmer sig för vad man ska göra.”

– ”Att agera proaktivt innebär att man sätter upp ett mål och strävar efter att uppnå det, oavsett sinnesstämning. Proaktivt beteende handlar alltså om att agera ”som om” man inte vore deprimerad. Det innebär att agera ”utifrån och in” i stället för ”inifrån och ut”.”

Här kan det även vara läge att ta upp att forskning visar att handlingar orsakar känslor (till skillnad från vad många tror; att känslor orsakar beteende).

4. Arbeta mot sina mål

För att kunna agera i enlighet med sina mål måste man ha en klar uppfattning om vilka mål man har. Återknyt till tidigare sessioner och undersök vad patienten skulle vilja arbeta mot för mål.
- ”Vad värderar du?”
- ”Vad vill du att ditt liv ska stå för?”
- ”Vad har du för kort- och långsiktiga mål?”
- ”Vad ville du att ditt liv skulle stå för innan du blev deprimerad?”
- ”Vad hindrar depressionen dig från att göra?”

Aktivitet kan skapa motivation
Om man agerar som om man har motivation att sträva efter ett visst mål – fastän sinnesstämningen säger annorlunda – kan det hjälpa till att få motivation och därmed närma sig målet.

Om det passar kan det här vara läge att kort repetera operant betinging för att ytterligare motivera varför agerande kan skapa motivation.

Om patienten invänder att det känns obekvämt/oäkta att ”spela en roll” är ett tips att återkoppla till att målet med ”som om” är att patienten ska styras mindre av sina sinnesstämningar så att patientens kontroll över livet ökar. Om att ”låtsas” som om man har andra känslor, faktiskt hjälper att känna sig annorlunda så att man lättare kan fullfölja sina mål, vad är felet med det?

– ”Är det du eller din sinnesstämning känslor som ska bestämma hur du ska leva ditt liv?”

Genomför övningen ”Arbeta mot ett mål” tillsammans med patienten.

• Definiera målet klart och tydligt.
• Identifiera de steg som är nödvändiga för att uppnå målet.
• Placera stegen i en logisk ordningsföljd.
• Bestäm när och hur du ska utföra varje steg och skriv ett “kontrakt” med dig själv. Det är större sannolikhet att du utför de olika stegen om du sätter upp en tid för när du ska komma igång.
• Utför varje steg oavsett vilken sinnesstämning du befinner dig i, glöm inte att anteckna hur det går!
• Ge dig själv en belöning, ”en klapp på axeln”, efter varje slutfört steg.

5. Hemuppgifter

• Läsa patientmaterial – “Hantera oro och ältande”
• Arbeta med att uppmärksamma ältande och bryta det med aktiva handlingar
• Eventuellt öva medveten närvaro
• Aktivitetsdagbok
• Fylla i skattningsskalor

6. Avslut och utvärdering

Sammanfatta kort sessionens innehåll och gör en enkel utvärdering.