Introduktion till depression

Mål

Målet med sessionen är att inleda behandling och att patienten ska få börja registrera sitt mående i en aktivitetsdagbok. Som grund för detta presenteras en KBT-modell för depression som utmynnar i en rational för beteendeaktivering.

Föreslagen sessionslängd

45-60 minuter

Agenda

  1. Fokuserad bedömning inkl. differentialdiagnostik
  2. Problemkonceptualisering
  3. Behandlingsrational
  4. Mål och behandlingskontrakt
  5. Hemuppgift
  6. Avslut och utvärdering

Arbetsmaterial

Patientmaterial – KBT behandling vid depression

Arbetsblad – Depressionsmodell

Aktivitetsdagbok – Röd/Grön

Aktivitetsdagbok – Sinnestämning

Aktivitetsdagbok – Känsla

Vad är viktigast?

  • Upptäcka eventuell suicidrisk och förklara hur patienten fyller i aktivitetsdagboken samt varför det är viktigt att registrera.

1. Fokuserad bedömning

Genomför en fokuserad bedömning. Depression förekommer ofta tillsammans med andra diagnoser. Var därför noggrann med att undersöka differentialdiagnoser, som exempelvis utmattningssyndrom, eventuell misstanke om bipolaritet eller olika ångesttillstånd. Undersök även om patienten haft depressioner tidigare samt eventuell heriditet.

Differentialdiagnostik

Vid misstanke om utmattningsproblematik

Skicka med patienten skalorna KEDS och MADRS. Resultaten för dessa kan utvärderas nästa session tillsammans med aktivitetsdagboken. En hög poäng på KEDS visar att patienten ligger i riskzonen för (eller redan drabbats av) utmattningssyndrom.

Differentialdiagnostik: vid misstanke om bipolaritet

Ställ de två första frågorna från MINI:

– Har det funnits perioder då du varit “uppåt” och uppvarvad i flera dagar?
– Har det funnits perioder då du varit ihållande irritabel och lättretlig under flera dagar?

Om patienten svarar JA på någon av frågorna gå vidare med en fullständig MINI intervju kring denna diagnos.

Differentialdiagnostik: vid misstanke om somatisk problem

Om patienten beskriver ett symtom som är röd flagga för eventuell somatisk problematik ska alltid tid bokas till läkare!

2. Problemanalys

  1. Presentera KBT-modellen för depression. Välj komplett eller enklare modell beroende på patient och hur mycket tid som är kvar.
  2. Fyll i patientens symtom och beteenden i depressionsmodellen tillsammans med patienten.

– Har jag uppfattat det rätt så är dina symtom att du är nedstämd, trött, initativlös..?
– När du känner såhär är det då du drar du dig undan vad händer dig då? Blir du passiv, isolerar du dig?

Enkel modell – depressionscirkel Komplett modell
 Enkel modell för depression  Modell för depression

Viktiga områden att undersöka:

  • Finns det tydliga undvikandebeteenden?
  • Vilka underskottsbeteenden har patienten?
  • Har patienten nedstämdhet/ångest trots en hög aktivitetsnivå undersök om beteenden styrs av negativ förstärkning.
  • Hur medveten är patienten om depressionsbeteendenas funktion på lång sikt?
  • Har patienten själv prövat något för att “bryta” depressionscirkeln?
  • Finns det kontextuella faktorer som påverkar patientens mående som relationer, arbetssituation etc.

3. Behandlingsrational

Beskriv kortfattad utifrån problemkonceptualiseringen hur en KBT-behandling för depression går till. Utgå med fördel från patientmaterialet. Beskriv hur det patienten gör kan påverka hur patienten mår, och tvärtom.

– När man är deprimerad är ofta känslan en ganska dålig kompass. Försök istället att lita på din erfarenhet, vad har du tidigare brukat göra som du upplevt som meningsfullt och roligt?

För vissa patienter kan det här också vara läge att kort förklara operant betingning och ge exempel på hur negativ förstärkning kan göra att vi fastnar i “ovanor” som kanske lindrar för stunden men gör att vi mår sämre på lång sikt. Samtidigt är det viktigt att inte “köra över sig själv” och stäva efter långsiktiga mål som kanske inte egentligen är så viktiga. Noggranna beteendeanalyser är därför avgörande för att skilja mellan positivt förstärkta beteenden från negativt förstärkta.

Ge också en rational för hur beteendeaktivering fungerar. Att det något förenklat handlar om att hitta beteenden som patienten kan göra som på sikt får patienten att må bättre, dvs. börja agera “utifrån och in” istället för “inifrån och ut”

Rational för beteendeaktivering

”Beteendeaktivering är en metod som visat sig hjälpa många människor vid depression och nedstämdhet.
Metoden består av fyra steg.
Steg 1: Försök förstå hur depressionen fungerar, framför allt sambandet mellan vad du gör och hur du mår.
Steg 2: Identifiera livsområden där ditt sätt att reagera på depressionen inte hjälper och lär dig att förändra dina reaktioner.
Steg 3: Lär dig att närma dig svåra situationer istället för att undvika dem.
Steg 4: Börja ta itu med de större livsfrågorna, som annars skulle kunna leda till att du riskerar ytterligare en episod av depression.”

– Vad säger du? Skulle du vilja gå in ett sånt här arbete?

Var noga med att påpeka att målet med denna behandlingskontakt inte är att patienten ska vara helt symtomfri, utan att patienten ska lära sig “verktyg” för att själv ta steg mot att må bättre och skapa ett rikare liv.

– Målet med vår behandling är inte att vi ska hinna hela vägen, att vi ska ro hela vägen in till land, utan målet är snarare att du ska lära dig att ro, att du ska få verktyg som kan hjälpa dig må bättre och kanske också skapa mer av det liv du vill leva.

Boka ny tid

Boka in två-tre tider där den första tiden gärna får vara inom en vecka för att snabbt få igång behandlingsarbetet.

– Mitt förslag är att vi bokar in tre tider där första steget är att förstå hur just din depression fungerar. Därefter går vi vidare med att hitta strategier som kan hjälpa dig att göra saker som får du att må bättre och få livet mer som du skulle vilja att det var.

5. Hemuppgifter

  • Läs patientmaterial ”KBT behandling vid depression”
  • Tipsa om 1177.se
  • Fyll i modell för depression
  • Fylla i aktivitetsdagbok
  • Skattningsskalor

Rational för registrering

Ibland kan patienters motivation att registrera vara ganska låg. Därför kan det vara bra att de en tydlig rational för varför det är viktigt att registrera. Några exempel:

– Mycket av det vi människor gör sker på “autopilot”, det är vanor (eller ovanor) som vi inte är särskilt medvetna om. Vissa vanor får oss att må bättre, andra vanor (eller ovanor) gör att vi “fastnar” och mår sämre. Åtminstone på lite längre sikt. Genom att använda sig av en dagbok kan man lättare se samband mellan det man gör och hur man mår.
– Vi människor har ju ganska dåligt minne, kommer du ex. ihåg vad du åt till lunch för fyra dagar sedan? Antagligen inte… och det är just därför du behöver fylla i aktivitetsdagboken, för annars har vi svårt att få syn på hur dina invanda beteendemönster påverkar ditt mående.
– Vi börjar med att försöka ta reda på och förstå varför du mår som du mår! Det gör vi genom att du får fylla i en dagbok där du antecknar vad du gör och hur det påverkar hur du mår.
– Vi vill veta vad du gör som du mår bra av, och vad du gör som får dig att “fastna” i depressionscirkeln.

Olika varianter av registrering

Det finns flera olika sätt att fylla i en aktivitets- och stämningsdagbok.

  1. Registrera aktivitet samt känsla och känslans styrka (på en skala 1 till 10 där 1 är en svag känsla och 10 är starkast tänkbara känsla)
  2. Registrera aktivitet samt sinnesstämnning (på en skala från -10 till +10 där -10 är extremt nedstämd, 0 är neutralt och +10 är extremt glad)
  3. Registrera aktivitet samt funktion av aktiviteten. Funktionen markeras med färgen röd och grön, där röd är aktiviteter som främst är undvikanden och handlar om att minska eller undvika någon jobbigt eller obehagligt och grön är aktiviteter som främst handlar om att få ut något positivt och meningsfullt.,

6. Avslut och utvärdering

– Nu ska vi strax avsluta. Om vi sammanfattar, vad tar du med dig från vår möte här idag?

Skatta sannolikhet i att patienten genomför hemuppgiften

– På en skala 1-10 hur säker är du att du kommer klara av att utföra din hemuppgift, där 10 är “helt säker“ och 1 är “inte alls”.

Vid behov kan du anpassa hemuppgiften.

Utvärdera sessionen 1-10

– Om du får utvärdera vårt arbete här idag på en skala 1-10 där 10 är “idag har vi arbetat med precis rätt saker” och 1 är “vi har helt missat det jag behöver hjälp med”. Var ligger vi på den skalan?