Avslutningskriterier

Hur länge ska man egentligen hålla på med en behandling? Här finns det två sätt att tänka:

  • Antingen ”ror vi patienten iland”. Dvs. vår behandling fortsätter ända till dess att alla behandlingsmål är uppnådda.
  • Eller också så nöjer vi oss med att ”lära patienten att ro”. Dvs. vi arbetar med patienten till dess att patienten fått upp styrfart i behandlingen för att sedan låta patienten arbeta vidare på egen hand.

Avslutningskriterier

På samma sätt som man i början av en behandling behöver prata om vilka mål behandlingen ska ha, alltså vad man ska sträva mot. Behöver man prata om när och varför vi inte längre ska göra det, alltså vilka avslutningskriterier som ska gälla i behandlingen.

Här följer en lista på några olika kriterier för att avsluta en behandling

Symtom: Behandlaren arbetar med patienten till symtomen försvunnit eller minskat

Diagnos: Behandlaren arbetar med patienten till hen inte längre uppfyller kriterierna för diagnosen

Funktion: Behandlaren arbetar med patienten till hen ökat sin funktionsnivå till en viss nivå

Manual: Behandlaren arbetar med patienten till vi kommit igenom manualen

Lärande: Behandlaren arbetar med patienten till hen lärt sig metoden och kan arbeta vidare på egen hand

Beteendemål: Behandlaren arbetar med patienten till hen uppnått de beteendemål vi satt upp för behandlingen

Förutbestämt antal sessioner: Behandlaren arbetar med patienten ett visst antal sessioner

Behandlingseffekt: Behandlaren arbetar med patienten så länge de ”svarar” på behandlingen

Eget intresse: Behandlaren arbetar med patienten så länge jag tycker det är intressant eller roligt

Patientens intresse: Behandlaren arbetar med patienten så länge hen själv vill komma tillbaka

Ekonomi: Behandlaren arbetar med patienten så länge hen har råd att betala

Patientengagemang: Behandlaren arbetar med patienten så länge de är engagerade i vår behandling, ex. genomför sina hemuppgifter

Fundera på: Vilka avslutningskriterier brukar du arbeta efter?

Behandlingsmål och avslutningskriterier kan ”krocka”

I psykologisk behandling är det inte alls säkert att uppsatta avslutningskriterier stämmer överens med de mål man satt upp för behandlingen. I en behandling kan vi exempelvis ha som mål att patienten ska bli av med sina symtom, men avslutningskriteriet är att patienten maximalt får tio samtal oavsett om målet är uppnått eller inte.

Detta är något vi behöver vara tydlig med inför våra patienter!

Vår erfarenhet är att det är betydligt enklare att prata om behandlingmål med patienter än att diskutera vilka avslutningskriterier som ska gälla. Särskilt om avslutningskriterierna inte är ”enkla” som max 5 sessioner eller ”tills manualen är färdig”.

Problemet med dessa ”enklare” avslutningskriterier är de inte alltid fungerar så bra i offentlig vård.

För vad gör vi med patienter som efter genomgången manual fortfarande mår dåligt och önskar mer behandling? Ska vi kategoriskt neka dem behandling? Eller vad gör vi med patienter som blir ”friska” i förtid, ska vi då ändå fortsätta vår behandling eller ska vi avsluta för att kunna hjälpa någon annan?

Risken med motsägande behandlingsmål och avslutningskriterier är att vi får en onödig ”spänning” i behandlingskontakten. Särskilt gäller detta om avslutningskriterierna är outtalade.

Patienten kanske förväntar sig att få en mer omfattande behandling än vad vi vill ge, alternativt så fastnar jag som behandlare i en ohjälpsam stödkontakt för att jag inte vill göra patienten besviken och avsluta.

Lösningen tror vi är att alltid vara tydlig med vilka avslutningskriterier och ramar som gäller för behandlingen.