Behandlingsmål

Det finns många anledningar till varför en patient söker sig till en psykolog eller kurator. Vissa patienter vill ha hjälp med ett specifikt problem. Kanske vill de bli av med sina panikattacker eller få hjälp att reda ut en komplicerad livssituation. Andra patienter har en med diffus problematik, de mår dåligt och vill ha hjälp att må bättre. Ytterligare några patienter har bara blivit rekommendera att träffa någon att “prata med” och vet inte vad man kan få hjälp med.

En gemensam överenskommelse är viktig

Oavsett vad patienten önskar hjälp med är det viktigt att göra en tydlig överenskommelse kring vad behandlingen ska handla om. En risk är annars att behandlingen tappar fokus och mer får karaktären av ett riktningslöst stödsamtal där man varje vecka pratar om allt som varit problematiskt och svårt sen sist, utan att egentligen komma någon vart. Detta kan så klart vara värdefullt – men då är det bra om detta är det mål som man bestämt med behandlingen – annars finns risken att patienten upplever sig ”missnöjd” med behandlingen som inte fungerar.

Behandlingskontrakt

En tydlig överenskommelse om behandlingens mål och innehåll hjälper oss alltså behålla fokus i behandlingen och att arbete åt samma håll. Vanligtvis sker denna överenskommelse genom att man upprättar någon form av behandlingskontrakt.

Behandlingskontraktet kan vara mer eller mindre formellt. Vid längre behandlingar kan det vara bra att använda sig av skriftliga behandlingskontrakt med information om behandlingen och vad patienten själv förväntas göra. Vid kortare behandlingar däremot kan ett skriftligt kontrakt ibland uppfattas som överflödigt. Men inte desto mindre är det viktigt att det blir tydligt vad vi, patient och behandlare, ska göra i behandlingen!

I behandlingskontraktet måste det både framgå vilket mål vi ska ha med vår behandlingen men också vilka ”ramar” som ska gälla för behandlingen.

Olika behandlingsmål

En behandling kan ha många olika mål.

Symtomreduktion / diagnosfrihet

Målet med behandlingen är att patienten ska bli av med eller minska sina symtom alternativt att de inte längre ska uppfylla en specifik diagnos.

– Vad säger du? Ska vi boka in ett antal samtal där vi arbetar med beteendeaktivering och sedan utvärderar vi hur det går? Skulle vi behöva så har vi då möjlighet att boka fler sessioner.

Ökad funktionsnivå/ livskvalitet

Målet med behandlingen kan även vara mer ”humanistiskt inriktat” och handla om att patienten liv ska ”fungera bättre” och att patienten ska ta steg mot att leva ett rikare liv med högre livskvalitet.

– Jag föreslår att vi bokar in ett antal samtal där vi kan fortsätta prata om det här och där vi tillsammans kan hitta ett sätt för dig att kanske nå lite närmare det här livet som du berättar att du skulle vilja leva. Hur låter det?

Beteendeförändring som mål

Målet med behandlingen är att patienten ska lyckas förändra ett specifikt beteende. Det kan handla om att sluta med något som exempelvis att röka eller använda tvångsritualer varje gång patienten ska gå hemifrån. Det kan också handla om att börja med beteenden som att motionera eller sitta kvar på bussen trots panikkänslor.

– Jag föreslår att vi bokar in några sessioner där vi tillsammans arbetar med att du ska klara av att åka buss. Vad säger du om det?

Inlärning som mål

Målet med behandlingen är att patienten ska lära sig en specifik behandlingsmetod och därefter får patienten arbeta vidare på egen hand. Behandlingen är alltså en slags hjälp till självhjälp. När patienten lärt sig behandlingsmetoden avslutas behandlingen. Därefter är patienten fri att åter höra av sig vid behov, alternativt bokas patienten in på en uppföljning, antingen via telefon eller face-to-face efter någon tid.

– Det vi arbetar med här kallas psykologisk rådgivning som är en slags ”hjälp till självhjälp”.  Du kommer att få lära dig en metod som kallas beteendeaktivering som har visat sig vara en effektiv behandling för att motverka depression.  Mitt förslag är därför att vi bokar in några tider så att du kommer igång och lär dig metoden, och därefter får du arbeta vidare på egen hand. Vad säger du om det?

Tre fallgropar

Att sätta tydliga mål är alltså viktigt för att behandlingen ska bli bra. Men det finns några fallgropar.

Insiktsmål

– ”Jag vill förstå mig själv”

Problemet med denna typ av mål är att de dels aldrig tar slut. För när förstår man egentligen sig själv helt fullt? Ett annat problem är att patienter som säger sig vilja “förstå sig själv bättre” kanske önskar just detta med en outtalad tro att det i sin tur ska leda till att hen faktiskt mår bättre.

Emotionella mål

– ”Jag vill bi lycklig…”

Emotionella mål handlar om att patienten vill kunna kontrollera sina känslor och ”sluta” eller ”börja” känna på ett visst sätt. Om vi godtar denna typ av mål så riskerar vi att förstärka olika former av undvikande av upplevelser eller emotioner vilket i många fall kan vara ett av grundproblemen till patientens problem (åtminstone utifrån ett KBT/ACT perspektiv).

En död människas mål

– ”Jag vill sluta att…”

Den dödes mål är allt som en död människa automatiskt kan göra (inte röka, inte dricka, inte använda droger, inte starta bråk, inte få ångest osv.) Det handlar alltså om överskottsbeteenden som patienten vill minska eller bli av med. Självklart kan dessa mål många gånger vara viktiga men samtidigt är problemet att de kan vara svåra att arbete med direkt. Många gånger kan det vara bättre att omformulera målen till ”en levande människas mål” – som ofta är underskottsbeteenden.

– Om du inte hade ångest, vad skulle du göra då?
– Om du inte lyckades sluta röka, vad skulle du göra istället?

Ett annat sätt att komma runt detta problem är att använda sig av övningen “trollspöet”

– Om vi låtsas att jag kunde trolla så att alla problem försvann. Hur skulle du lägga märke till det? Vad skulle du göra då?

Välja mål

Vilka mål ska man då ha för en behandling i primärvården? Det finns flera faktorer som kan påverka vilka mål man väljer för en behandling.

Inlärningsmål vid begränsade resurser

Är behandlingsresurserna begränsade samtidigt som mottagningen prioriterar tillgänglighet kan det vara klokt att välja att låta inlärning vara det huvudsakliga målet för behandlingen eftersom detta mål i regel uppnås snabbare än målet symtomfrihet. Patienterna får därefter arbeta vidare på egen hand och kan förhoppningsvis lösa sina problem själva. Vår erfarenhet är också att det rent ”psykologiskt” är mindre betungande för överarbetad behandlare att veta att målet endast att lära ut effektiva självhjälpsmetoder till så många som möjligt snarare än att ”bota” hela väntelistan.

Funktionella mål vid en försvårande kontext

För patienter vars symtom till stor fel kan förklaras av kontextualism faktorer kan målet funktionsökning vara att föredra. Detta kan exempelvis handla om patienter som genomgår en kris och av den anledningen mår dåligt. Risken är annars att behandlingen ”misslyckas” då patientens symtom minskar även om patientens förmåga att hantera sin livssituation ökar.

Symtommål om resultaten är avgörande

Prioriteras kvalitet framför tillgänglighet är symtomreduktion eller diagnosfrihet att föredra. Symtomen kan även vara lämpliga för patienter med livshotande problematik som exempelvis suicidalitet. Dock kan det ändå vara bra att ha något slags avslutningskriterie för de patienten som av olika anledningar inte svarar på behandlingen. Vi skriver mer om avslutningskriterier längre fram.