Perspektiv på hälsa

Olika perspektiv på hälsa

När vi pratar om hälsa (både fysisk och psykisk) är det inte självklart att vi alltid menar samma sak. Det finns flera olika sätt att se på vad hälsa egentligen är.

Biomedicinsk inriktning

När vi pratar om att någon lider av psykisk ohälsa är det lätt att vi enbart tänker på det som huruvida personen uppfyller ett visst diagnoskriterum eller inte. Vår hälsa bestäms alltså utifrån förekomsten av en viss uppsättning symtom där hälsa ses som “frånvaro av symtom och sjukdom”.

Detta sätt att definiera hälsa utgår från en biomedicinsk inriktning och kan indelas i olika “ansatser”. Här följer en kort översikt över dessa.

Ansats	Vad är hälsa?
Atomistisk biologisk ansats / mekanistisk ansats	Hälsa föreligger då alla delar av kroppen fungerar utifrån vad som kan anses vara normalt.
Biostatisk ansats	En människa är vid hälsa då hennes kropp fungerar enligt det “arttypiska” mönstret. Hälsa kan alltså ses som frånvaro av sjukdom.

Humanistisk inriktning

Det finns dock fler sätt att definiera begreppet hälsa än att se det som frånvaro av sjukdom. I den humanistiska inriktningen handlar hälsa snarare om vilken funktionsnivå en individ befinner sig på. Här följer en kort översikt över olika ansatser inom denna inriktning.

Ansats	Vad är hälsa?
Holistisk ansats	Hälsa handlar om i vilken utsträckning en människa under rimliga förutsättningar har förmåga att kunna förverkliga det som är viktigt i livet.
Ekologisk ansats	Hälsa omfattar det tillstånd där positiv interaktion råder mellan individen och dennes fysiska, psykiska och sociala omgivning
Behavioristisk ansats	Hälsa är när en människa trivs och mår bra genom sitt beteende
Teleologisk/Filosofisk/Teologisk ansats	Hälsa är att uppleva att det finns en mening med livet, men innebär inte nödvändigtvis frånvaro av sjukdom eller handikapp
Salutogen ansats	Hälsa uppkommer då individen har en känsla av sammanhang (KASAM) vilket handlar om att se sin livssituation som begriplig, hanterbar och meningsfull.

Hälsa beror på synsätt

Vad som räknas som “hälsa” och dess motsats “ohälsa” beror alltså på vilket synsätt vi väljer att använda! Om vi strävar efter “hälsa” utifrån en mekanistisk ansats blir det alltså något helt annat än om vår ansats är holistik eller ekologisk.

Detta är något vi har i åtanke när vi arbetar med att motverka psykisk ohälsa eftersom våra behandlingsmål kan bli väldigt olika beroende vilket synsätt vi väljer. Utifrån en biomedicinsk inriktning blir hälsa desamma som ”frånvaro av sjukdom”, vilket ofta definieras som frånvaro av symtom. Målet med en KBT-behandling blir därmed att minska symtom. Patienten är färdigbehandlad när symtomen är borta.

Utifrån en humanistisk inriktning definieras istället hälsa som hur “väl” livet fungerar. Detta kan handla om att jag klarar av att göra det som är viktigt för mig, att jag trivs och upplever att livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt. Målet med en KBT-behandling kan då istället vara att öka patientens livskvalité och hjälpa patienten att leva ett rikt och meningsfullt liv, oavsett om symtomen försvinner eller inte.

Ok. Låt oss nu gå vidare och diskutera begreppet “evidens”.