Skattningsskalor

Skattningsskalor kan vara ett effektivt sätt att få en generell förståelse för en patients mående som kan vara vägledande vid val av behandling. Resultatet ger även ett värde som kan användas både för att utvärdera en eventuell behandlingsinsats.

Vi vill veta:

  1. Hur patientens nuvarande symtomskattningar förhåller sig till normen
  2. Om det finns röda flaggor eller suicidrisk vi behöver fråga vidare om?

De skalor vi vanligtvis går igenom första samtalet är PHQ-9 och GAD-7. Anledningen är dels att skalorna är relativt enkla att fylla i vilket för att patienter som inte fyllt i skalorna innan bedömningssamtalet kan göra det direkt vid bedömningen. Just dessa skalor är också de som används i det engelska projektet IAPT.

Naturligtvis finns det många andra bra skalor som man kan använda sig av vid bedömningen. Läs mer om skattningsskalor i kapitlet om utvärdering.

PHQ-9 – Patient Health Questionary

PHQ-9 är en skala som mäter diagnoskriterierna för depression. Läs mer om PHQ-9 på fbanken.se samt om normeringen på eniveckan.se.

Tolkningsmall

Egentlig depression antyds föreligga

  1. om 5 eller fler av de 9 frågorna besvarats med minst ”mer än hälften av dagarna” och
  2. om minst 1 av frågorna a. eller b. besvarats med minst ”mer än hälften av dagarna”

Annat depressivt symtom antyds föreligga:

  1. om 2-4 av de 9 frågorna besvarats med minst ”mer än hälften av dagarna” och
  2. om minst en av frågorna a. eller b. besvarats med minst ”mer än hälften av dagarna”
Poäng på PHQ-9 Grad av depression Indikation
0-4 Ingen, minimal Inget
5-9 Mild Utifrån klinisk undersökning bedöma behov av behandling utifrån funktionspåverkan och duration av symtom
10-14 Måttlig Utifrån klinisk undersökning bedöma behov av behandling utifrån funktionspåverkan och duration av symtom
15-19 Måttligt till svår Behov av depressionsbehandling (medicin och/eller psykoterapi)
20-27 Svår Behov av depressionsbehandling (medicin och/eller psykoterapi)

Källa: PHQ-9 poäng och grad av depression (Kroenke, Spitzer & Williams, 2001).

Svår depression är exlusionskritierer för vissa gruppbehandlingar som exempelvis mindfulness.

Röda flaggor

Var särskilt vaksamma på fråga 2 om nedstämdhet och fråga 4 om trötthet eftersom oförklarliga depressionssymtom och trötthet utan tydlig utlösare är en röd flagga för undersökning av läkare.

Suicidrisk

Fråga 9 om suicidtankar är viktig och alla patienter som angett att de har suicidtankar behöver följas upp med en strukturerad suicidriskbedöming.

– På fråga nio har du svarat att du ibland har tankar att det skulle vara bättre om du var död eller att du skulle skada dig på något sätt. Kan du berätta mer om det?

Kom ihåg att resultatet endast ska ses som vägledande och att en klinisk bedömning alltid behöver göras.

– Människor som har svarat som du har svarat på de här frågorna brukar man säga ha en mild depression. Kan du känna igen dig i det?
– Du svarar här att du är nedstämd nästan varje dag? Vill du berätta lite om det?

Vid suicidrisk rekommenderas att kontakta läkare för en extra bedömning.

GAD-7 – Generalised Anxiety Disorder Assessment

GAD-7 är ett vägledande test för att upptäcka personer som har ångestsymtom som kan beskrivas som GAD.

Tolkningsmall

Poäng på GAD-7 Grad av depression Indikation
5 Mild GAD
10 Moderat GAD Fördjupad bedömning rekommenderas
15 Svår GAD

Förslag på journalanteckning

Bedömningsinstrument PHQ-9: 9 poäng (indikerar milda depressiva symtom). Anger att symtomen medfört stora svårigheter.
GAD-7: 3 poäng (indikerar mycket milda orossymtom). Anger att symtomen haft stor påverkan på funktionsförmågan.

Differentialdiagnos – Bipolär syndrom

Här kan det vara lämpligt att ställa de första frågorna i MINI avsnitt C som handlar om bipolaritet. Om personen svarar jag på någon kan frågorna kan det vara bra att fortsätta kartläggningen genom att genomföra en MINI intervju. (Åtminstone ställa MINI frågorna om MANISK/HYPOMAN EPISOD).

– Har någon i din familj haft eller har manisk depressiv sjukdom eller bipolärt syndrom, eller har någon i din familj haft svängningar i humöret som behandlats med läkemedel?

(Observera att denna fråga inte är ett kriterium för bipolärt syndrom, då risken att utveckla bipolärt syndrom är större för barn vars föräldrar har sjukdomen).

– Har du någon gång haft en period när du känt dig “uppvarvad” eller “hög” eller så full av energi eller så uppfylld av dig själv att du råkat illa ut, eller så att andra tyckt att du inte var dig lik? (Alkohol- eller drogpåverkan räknas ej.)

– Känner du dig för närvarande “uppvarvad” eller “hög” eller full av energi?

Med uppvarvad menas att vara upprymd, ha ökad energi, behöva mindre sömn, ha snabb tankeverksamhet, vara full av idéer, ha ökad prestationsförmåga, motivation, kreativitet eller impulsivt beteende.

– Har du någon gång varit ihållande retlig under flera dagar så att du startat gräl eller slagsmål eller skrikit åt personer utanför din egen familj? Har du eller andra märkt att du varit mer lättretlig eller överreagerat, jämfört med andra, i situationer där du även tyckte att din reaktion varit berättigad?

– Känner du dig ihållande retlig för närvarande?

Vid misstanke om bipolärt syndrom skall patienten bokas till läkare samt fortsatt psykologutredning för eventuell remiss till psykiatrin.