Vad är triage?
Triage kommer från franska trier, som betyder sortera. Triage är något som främst har används på akutmottagningar där patienter sorteras och prioriteras med utgångspunkt från deras anamnes och symtom. På detta sätt kan de mest allvarliga eller brådskande fallen behandlas först vilket kan minska väntetider och köbildningar.
I det traditionella primärvårdsarbetet är det oftast läkare som utför den första bedömningen och vid behov slussar patienten vidare till behandling andra professioner.
Fördelen med detta kan vara att alla patienter blir vara listade på en personlig ”husläkare” vilket ökar kontinuiteten i vårdkontakten. Patienter får alltid också en medicinsk bedömning innan en eventuell paramedicinsk behandling vilket minskar risken för att bakomliggande somatiska orsaker förbises.
Samtidigt är nackdelen att arbetsmetoden blir onödigt kostsam eftersom alla patienter behöver ”sorteras” av den yrkesgrupp på vårdcentralen som kostar mest. Bristen på allmänläkare kan även leda till att patienter tvingas vänta onödigt länge på bedömning. Vårdgarantin (som säger att alla patienter ska få träffa läkare inom sju dagar) kan också tvinga vårdcentralen att prioritera (korta) läkarbedömningar framför andra typer av besök, vilket riskerar att försämra kvaliteten på vården.
Primärvårdstriage
Ett alternativt sätt att hantera ”sorteringen” av patienter är att arbeta med primärvårdstriage.
Vid primärvårdstriage är målet att den yrkesgrupp som är bäst lämpad att bedöma och behandla patienten också göra den första bedömningen. För patienter med psykisk ohälsa innebär det ofta att det är en psykolog eller psykoterapeut som gör den första bedömningen.
När patienter kontaktar vårdcentralen blir de först bedömda av en sjuksköterska i telefon eller vid drop-in mottagning. Sorteringen baseras på patientens egen symtombeskrivning utifrån tydliga förbestämda rekommendationer som tagits fram på vårdcentralen.
Exempel på sorteringsmall för direktbokning till psykolog eller kurator
För att inte patienter med medicinska besvär ska missas systemet är det också bra att införa ett system med ”röda flaggor” som är en lista med symtom som kräver läkarbedömning. En fördel är med detta kan också vara ”okända” patienterna som kommer till läkaren redan har journaldata som kan underlätta vid läkarbedömningen.
Exempel på lathund med röda flaggor
Triagebedömning vid psykisk ohälsa
Primärvårdstriage kan med fördel också användas för patienter med psykosocial problematik. Detta är också något som ligger i linje med socialstyrelsens nationella riktlinjer för effektivt omhändertagande vid ångest och depression.
Ett exempel
1.Telefonbedömning
En patient med sömnproblem kontaktar vårdcentralen och får prata med en sjuksköterska som gör en första bedömning av patientens problem. Utifrån rekommendationerna för primärvårdstriage bokar sjuksköterskan in patienten till vårdcentralens psykologen.
2. Screning via självskattning
Patienten får hemskickat ett kallelsebrev med information om hur bedömningen kommer att gå till. I brevet ligger också två självskattningsskalor som patienten ombeds fylla i inför bedömningen.
Patienten får direkt en läkartid och får också lämna blodprov på vägen ut från vårdcentralen.
5. Teammöte
Psykologen skickar ett meddelande till den aktuella läkaren och bestämmer en tid för ett kort teammöte. På mötet redogör psykologen för sin bedömning av patienten och om de ”röda flaggor” som uppmärksammats.
6. Läkarbedömning
Patienten träffar läkaren som tittar på patientens labprover och också gör en hälsoundersökning där inget konstigt uppmärksammas. Eftersom patienten också är nyfiken på vilka medicinska behandlingar som är möjliga.
