Nedstämdhet och depression

Att känna sig nedstämd är en del av livet. Men ibland blir nedstämdheten mer ihållande, börjar påverka hur vi tänker, känner och fungerar och kan utvecklas till en depression. I den här artikeln tittar vi på vad som kännetecknar depression, hur den skiljer sig från vanlig nedstämdhet och vilka andra förändringar i stämningsläget som är viktiga att känna igen.

När en patient söker för nedstämdhet behöver vi först orientera oss. Handlar det om en begriplig reaktion som fortfarande ligger inom den vanliga variationen i livet, eller har flera delar av patientens sätt att fungera förändrats så tydligt och ihållande att vi börjar tänka på ett depressivt syndrom?

Det är inte alltid en skarp gräns. Därför behöver vi titta bredare än på själva känslan av nedstämdhet.

[Visuellt: En skala från tillfällig nedstämdhet → mer ihållande förändring → depressivt syndrom.]

Nedstämdhet är inte samma sak som depression

Nedstämdhet är en känsla. Depression är ett syndrom, alltså ett mönster där flera förändringar uppträder tillsammans och påverkar patientens liv.

En person kan vara mycket ledsen efter en separation utan att vara deprimerad. På samma sätt kan en patient ha en depression utan att själv framför allt beskriva sig som ledsen. Hen kanske snarare säger att allt känns tungt, att ingenting spelar någon roll eller att energin och initiativförmågan har försvunnit.

Vid depression kan flera områden förändras samtidigt:

• stämningsläge
• intresse och lust
• energi
• aktivitet och tempo
• sömn
• aptit
• koncentration
• självkänsla och skuld
• hopp inför framtiden
• tankar på döden eller suicid.

Det är helheten som är viktig.

[Textruta]

Depression är mer än nedstämdhet. Det är en bredare förändring i hur patienten känner, tänker och fungerar.

När systemet varvar ned

Ett sätt att orientera sig är att tänka på depression som en form av nedvarvning.

Patienten får kanske mindre energi, tar färre initiativ och känner mindre lust. Tankarna blir långsammare eller mer negativa, kroppen känns tyngre och sådant som tidigare gick ganska lätt börjar kräva mycket större ansträngning.

[Visuellt: Nedvarvning med pilar mot mindre energi, mindre aktivitet, mindre lust och minskat livsutrymme.]

Begreppet nedvarvning är en pedagogisk modell, inte en diagnos. Det hjälper oss att se riktningen i förändringen utan att behöva förklara hela depressionen med en enda mekanism.

Flera delar av livet påverkas ofta samtidigt

Depression märks inte bara inuti patienten. Den påverkar ofta vardagen.

Patienten kanske börjar få svårare att:

• komma i gång på morgonen
• arbeta eller studera
• ta hand om vardagliga uppgifter
• träffa andra
• fatta beslut
• hålla fast vid rutiner
• göra sådant som tidigare varit viktigt eller lustfyllt.

Funktionspåverkan hjälper oss att förstå hur mycket tillståndet faktiskt förändrat patientens liv. Det är därför möjligt att två patienter med liknande symtom beskriver mycket olika konsekvenser i vardagen.

Titta på flera dimensioner

När vi försöker förstå om en nedstämdhet har utvecklats till depression behöver vi hålla flera perspektiv samtidigt.

Symtom

Vilka delar av patientens sätt att må och fungera har förändrats?

Funktion

Vad har blivit svårare att göra?

Förlopp

Hur länge har förändringen funnits och hur har den utvecklats?

Återhämtning

Har något börjat vända, eller fortsätter patienten att försämras?

[Visuellt: Fyra fält: Symtom – Funktion – Förlopp – Återhämtning.]

Ingen av dimensionerna räcker ensam. Tillsammans ger de en bättre bild av patientens tillstånd.

Hur ser återhämtningen ut?

Det är lätt att bara fråga hur mycket symtom patienten har just nu. Men riktningen är också viktig.

En patient kan fortfarande vara tydligt deprimerad men ha börjat komma tillbaka till rutiner, ta fler initiativ eller få korta stunder med mer energi och intresse. En annan patient kan ha en mindre uttalad symtombild men samtidigt fortsätta försämras vecka för vecka.

Därför är frågan:

Hur ser återhämtningen ut?

central redan tidigt.

Symtomen hjälper oss att förstå var patienten befinner sig. Förloppet och återhämtningen hjälper oss att förstå åt vilket håll utvecklingen går.

Nedvarvning är inte den enda möjliga riktningen

Förstämningssyndrom kan också innebära att systemet rör sig åt andra hållet.

Vid uppvarvning kan patienten få mer energi, ökad aktivitet, minskat sömnbehov och högre tempo. Ibland förändras också omdöme, självkänsla och impulsivitet.

Det är särskilt viktigt att fråga om tidigare perioder av tydlig uppvarvning när en patient söker med depression. En aktuell depression kan ibland ingå i ett bipolärt förlopp.

[Visuellt: Tre riktningar från ett neutralt mittläge: Nedvarvning – Uppvarvning – Blandning.]

När nedvarvning och uppvarvning blandas

Ibland förekommer depressiva och uppvarvade drag samtidigt.

Patienten kan exempelvis vara djupt nedstämd men samtidigt ha:

• stark inre rastlöshet
• hög tankehastighet
• minskat sömnbehov
• impulsivitet
• ökad aktivitet eller agitation.

Sådana blandade bilder är kliniskt viktiga eftersom de kan innebära en annan riskbild och behöva bedömas på ett annat sätt än en mer typisk nedvarvad depression.

Översiktsartikeln behöver framför allt hjälpa oss att känna igen att denna möjlighet finns. Den diagnostiska klassifikationen fördjupas i en egen artikel.

Depression kan se olika ut

Alla patienter med depression ser inte likadana ut.

En patient blir stillsam, långsam och tillbakadragen. En annan fortsätter arbeta och prestera men beskriver att allt sker med enorm ansträngning. En tredje är irriterad och rastlös snarare än tydligt ledsen.

Patientens sätt att uttrycka problemen påverkas också av personlighet, livssituation, ålder, kroppslig hälsa och tidigare erfarenheter.

Det gör att vi behöver vara försiktiga med alltför snäva bilder av hur en deprimerad patient ”ska” se ut.

Depression är en beskrivning av ett tillstånd

Diagnosen depression hjälper oss att beskriva ett kliniskt viktigt syndrom. Den berättar däremot inte automatiskt varför det har uppstått eller vad som håller det kvar.

Två patienter kan ha samma diagnos men helt olika vägar in i depressionen och olika processer som behöver påverkas i behandlingen.

För att förstå det behöver vi gå vidare från syndromet till patientens liv, förlopp och sätt att hantera situationen.

Det utvecklas vidare i Hur depression utvecklas och vidmakthålls.

Från översikt till bedömning

När vi misstänker depression behöver nästa steg vara att skapa en mer detaljerad klinisk karta.

Vi behöver bland annat förstå:

• patientens perspektiv
• symtom och funktion
• förlopp och återhämtning
• risk
• tidigare depressiva perioder
• tidigare uppvarvning
• kroppsliga och sociala faktorer
• hur patienten hanterar situationen.

Det arbetet utvecklas i Att bedöma och börja hjälpa vid depression.

Sammanfattning

Nedstämdhet är en del av den normala variationen i livet. Depression innebär en mer omfattande och ihållande förändring där flera delar av patientens känslor, tankar, kropp och sätt att fungera påverkas samtidigt.

Ett användbart sätt att orientera sig är att tänka på depression som en nedvarvning, men samtidigt komma ihåg att förstämningssyndrom också kan innebära uppvarvning eller blandade tillstånd.

När vi försöker förstå patientens tillstånd behöver vi därför titta på symtom, funktion, förlopp och återhämtning och inte bara fråga om patienten känner sig nedstämd.

Depression är inte bara en känsla. Det är en förändring i flera delar av patientens sätt att fungera över tid.

Läs vidare

• Hur depression utvecklas och vidmakthålls
• Att bedöma och börja hjälpa vid depression
• Att klassificera depressiva tillstånd
• Vad hjälper vid depression?