Innehållsförteckning

Kapitel 1 – Inledning

SverigeTrots att den svenska välfärden är bland de högsta i världen och folkhälsan i stort förbättrats så ökar ändå den psykiska ohälsan i samhället.

En fjärdedel av alla som söker vård i primärvården lider av psykisk ohälsa. Psykiatriska diagnoser är idag den vanligaste bakomliggande orsaken till sjukskrivning och frånvaro från arbetsmarknaden. Så förutom att psykisk ohälsa medför ett stort lidande för de som drabbas påverkar också dess stora omfattning hela välfärdssamhället.

Det finns alltså mycket att vinna på att förbättra arbetet med att motverka psykisk ohälsa!

Med fler psykologer och psykoterapeuter som arbetar i primärvården har vi möjlighet att sprida evidensbaserade behandlingsmetoder till många fler!

För tänk om det var lika självklart att träffa en psykolog eller kurator när man mår psykiskt dåligt som det är att träffa en sjukgymnast när man skadat knät?

Om detta och mycket mer handlar vårt första kapitel.

Kapitel 2 – Teori och vetenskap

FörstoringsglasI vårt arbete med att psykisk (o-)hälsa inom hälso- och sjukvården är vi enligt lag skyldiga att arbeta enligt vetenskap (evidens) och beprövad erfarenhet. Men vad innebär detta i praktiken?

  • Vad menar vi egentligen med psykisk ohälsa? Handlar psykisk hälsar enbart om frånvaro av symtom och sjukdom eller handlar psykisk hälsa om något mer som exempelvis handlingsförmåga, välbefinnande eller förmåga att uppleva mening?
  • Innebär evidens det att vi endast ska arbeta utifrån manualer som utvärderats i randomiserade kontrollerade studier (RCT) eller räcker det att jag som behandlare någon gång läst en kurs i “KBT”?
  • Arbetar vi evidensbaserat om vi i vår kliniska vardag i genomsnitt träffar våra patienter fem sessioner när de flesta vetenskapliga studier omfattar betydligt fler sessioner?
  • Hur ska vi prioritera bland våra patienter utan att förlora det vi kallar “evidens”? Våra resurser räcker ju inte till!

Det här är frågor som vi kommer att diskutera i det andra kapitlet.

Kapitel 3 – Flöden

FlödenEtt flöde kan förklaras som ”någonting” som passerar ett visst “system” under en viss tid. Det kan handla om vatten som flyter i en bäckfåra, om bilar som åker på en motorväg eller patienter som får vård på en vårdcentral.

Det är inte en slump att det det oftare blir bilkö på vissa vägar och att vissa vattendrag oftare svämmar över. Det beror på samma regler gäller för alla flöden. Genom att förstå hur dessa regler fungerar är det möjligt att förklara varför ett visst flöde “flyter” bättre än ett annat

I det tredje kapitlet kommer vi att beskriva dessa regler och även ge konkreta exempel på hur reglerna påverkar de flöden som finns i vården. Vi kommer även att visa hur man med hjälp av reglerna kan förändra och förhoppningsvis förbättra befintliga flöden.

Kapitel 4 – Bedömning

I det här kapitlet kommer vi att diskutera hur vi kan utforma vår första bedömning så att det blir så givande som möjligt, både för våra patienten och för oss behandlare! Frågor vi kommer försöka besvara är:

  • Vad är syftet med att göra en bedömning?
  • Vad kan (och ska) en bra bedömning innehålla?
  • Hur lägger vi upp vår bedömning?
  • Hur kan vi integrera bedömningen med behandlingsarbetet?

Kapitel 5 – Behandling

Detta kapitel handlar om psykologisk behandling. När man tänker på psykologisk behandling är det lätt att man enbart tänker på ”klassisk” psykoterapi där man alltid träffar sina patienter 45 minuter i veckan i minst tjugo veckor. Men det finns många fler sätt att hjälpa människor till bättre psykisk hälsa. Vi kan göra det genom traditionell terapi, men vi kan också göra det genom att hålla konsultationer med andra yrkesgrupper, ge rådgivande samtal, hålla föreläsningar med psykoedukation, administrera självhjälpsgrupper eller kommunicera med våra patienter via epost, chattmeddelanden eller videokonferenser.

Genom att anpassa formerna för våra evidensbaserade behandlingar är det vår övertygelse att vi kan vi nå ut till fler. Men samtidigt är det viktigt att vi värnar våra arbetsmetoder så vi inte förlorar de verksamma komponenterna.

Hur gör vi då det? Det är det som det här kapitel handlar om!

Kapitel 6 – Utvärdering

Kapitelinnehåll

Kapitel 7 – Organisaton

Kapitelinnehåll

Kapitel 8 – Gästartiklar

Kapitelinnehåll

Om manualen

Denna manual är fortfarande under utveckling.

Lämna din epostadress så kontaktar vi dig när manualen är färdig!

Vår idé är att utveckla, implementera och utvärdera ett primärvårdsanpassat arbetssätt för psykologisk behandling i Primärvården. Vi utvecklar och standardiser processer för bl.a. bedömning, stegvis vård, och sessionsvis utvärdering av behandlingsresultat. Vi utvecklar även olika tekniska lösningar för att underlätta vårt arbete, bl.a. i form av ett program för internetbehandling med tillhörande mobilappar samt ett webbaserat program för att samla in och sammanställa behandlingsdata.

Allt material och teknik som utvecklas under projektet kommer att delas under en Creative Commons licens.

Huvudförfattade och initiativtagare är Mattias Myrälf, leg. psykolog och verksamhetsutvecklare

Övriga deltagare är Ola Enström, PTP-psykolog och Linda Bylin, leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Stegvis triagebedömning

Vi vill att en patient som mår dåligt så fort som möjligt ska få god vård. Triage handlar om att patienter ska träffa rätt vårdprofession direkt utan att först behöva vänta på en läkarbedömning. På detta sätt blir väntetiden till psykologkontakt kortare. Genom att bedömningen görs ”stegvis” kan dessutom de flesta patienter få påbörja sin behandling redan första träffen.

Stegvis behandling

  • Hänvisning

  • Psykologisk rådgivning

  • Föreläsningar

  • Internetbehandling

  • Öppen gruppbehandling

  • Sluten gruppbehandling

  • Traditionell KBT

  • Remiss till specialistpsykiatri

Stegvis vård handlar om att anpassa behandlingens intensitet efter patientens behov av vård. Vid bedömningen bestämmer behandlaren tillsammans med patienten vilken behandling som passar bäst. Patienter som inte blir hjälpta av en viss behandling har alltid möjlighet att få mer omfattande insatser i ett högre behandlingssteg.

Sessionsvis utvärdering

Forskning visar att KBT är en effektiv behandlingsmetod vid en rad olika problemområden. Men hur bra fungerar egentligen våra egna KBT behandlingar? Det vill vi ta reda på! I det engelska projektet IAPT (Improving Access To Psychological Therapies) har man lyckats införa ett nationellt kvalitetsäkringssystem för psykologisk behandling. Vi vill göra samma sak i primärvården! Genom att hela tiden mäta våra behandlingsresultat kommer vi att bättre förstå vilka av våra behandlingar som fungerar och vilka vi behöver förbättra.

Vill du veta mer?

Lämna din epostadress så kontaktar vi dig när manualen är färdig!

Toggle 1

Toggle 2