Arbetsprocesser för psykologisk behandling
Förutsättningarna för att bedriva psykologisk behandling varierar både mellan olika landstingen men också mellan olika vårdcentraler.
Några exempel:
- Vid en vårdcentral med 12000 listade patienter finns det endast 50% psykolog och ingen kurator med över ett års kö som följd. Vid en annan vårdcentral med 7000 listade patienter arbetar fyra psykologer och två kuratorer och de har problem att fylla sin tidbok om de inte ”drar ut” på behandlingarna.
- Vid en vårdcentral är samarbetet med läkarna i stort sett obefintligt, läkarna läser inte ens psykologernas journaler och vill helst inte bli störda med frågor. Vid en annan vårdcentral sker samabeter hela tiden och man brukar till och med knacka på hos varandra under patientbesök för att ställa frågor.
- Vid en vårdcentral är nästan alla samtal 30 minuter och behandlarna är vana att boka upp till åtta patienter per dag. Vid en annan vårdcentral är alla samtal 60 minuter och behandlarna kämpar med att hinna träffa fem patienter om dagen.
Så förutsättningarna är väldigt olika på olika vårdcentraler! Detta skapar både möjligheter – men också utmaningar – för implementeringen av psykologisk behandling.
Skilj på behandlingsmetod och arbetsform
KBT har i forskning visat sig vara en effektiv evidensbaserad behandlingsmetod för många typer av psykisk ohälsa. Men för att framgångsrikt lyckas med att implementera KBT behöver vi bena ut vad vi egentligen menar med ”KBT”. KBT kan, som vi varit inne på tidigare, både syfta på en behandlingsmetod och på en viss arbetsform som exempelvis en specifikt behandlingsupplägg baserat på en beforskad manual. Detta är också något vi tidigare pratat om i kapitlet om evidens och hur vi kan se på det.
För att få till våra behandlingar behöver vi anpassa behandlingarnas form till vårdcentralens förutsättningar. Utmaningen här är att lyckas göra detta på ett sätt så att vi inte samtidigt förlorar de verksamma komponenterna i våra behandlingar.
Vilka förutsättningar är det då vi egentligen pratar om? För att underlätta diskussionen kan man dela upp förutsättningarna i olika delprocesser.
Några exempel på delprocesser
Grad av samarbete
- Alla yrkesgrupper skickar remisser
- Alla yrkesgrupper bokar i varandras tidböcker och har teammöten
- Alla yrkesgrupper har en öppendörr policy (det är ok att störa när dörren är öppen)
- Alla yrkesgrupper har en öppna dörren policy (det är ok att knacka på när som helst)
Grad av fokusering i bedömningsarbetet
- Omfattande bedömningar 3-4 samtal á 45 min (Exempelvis Carolinamodellen vid Psykiatrin i Uppsala)
- Traditionell bedömning 1-2 samtal á 45 min
- Fokuserad bedömning 1 samtal á 30-45 min
Patienttryck
- 1-3 patienter per vecka och behandlare -> Traditionell KBT fungerar bra
- 4-8 patienter per vecka och behandlare -> Primärvårdsanpassad KBT
- > 10 patienter per vecka och behandlare -> Snabba bedömningar, Fokuserad ACT och öppna grupper
Behandlingslängd
- 10-20 samtal á 45-60 min
- 8-10 samtal á 45 min
- 1-8 samtal samtal á 45 min
- 1-5 samtal á 45 min
- 1-8 samtal á 30 min
- 1-3 samtal á 30 min
Samtalslängd och dagsproduktion
- 3-4 patienter á 46-60 min + behandlingskonferenser
- 4-5 patienter á 45 min + 45 min admin per patient
- 7-8 patienter á 30-45 min
- 10 patienter á 15-30 min
Grad av triagering
- Alla patienter bedöms av läkare som sedan skickar remiss
- Alla patienter bedöms av läkare men psykologen finns tillgänglig som ”konsult”
- Direktbokning till psykolog (triagering) och remisser mellan professioner
- Direktbokning till psykolog som bär huvudansvar för patient och läkare agerar ”konsult”
Det finns ingen universallösning!
Eftersom olika vårdcentraler kan ha helt olika förutsättningar går det inte att göra en universallösning för hur vi ska jobba i primärvården. Det som exempelvis fungerar på Gustavsbergs vårdcentral utanför Stockholm passar inte alls för Brunflo hälsocentral utanför Östersund. Detta är något som är viktigt att ta med sig när vi utvecklar vår organisation.
Så, välj det som passar för just er vårdcentral – och hoppa över det som inte passar!
