Regler för flöden

Ok, vi vill alltså påverka våra flöden. Det första vi då måste lära oss är varför flöden fungerar som de gör!

Som vi beskrivit tidigare finns det några enkla regler som alla flöden följer. Dessa är:

1. Littles lag

som hjälper oss räkna ut ett flödes genomloppstid, vilket kan användas som ett mått på ”flödeseffektivitet”.

2. Lagen om flaskhalsar

som visar att flaskhalsar förlänger ett flödes genomloppstid eftersom det bildas köer före en flaskhals.

3. Lagen om variationens inverkan på processer

som med hjälp av Kingmans ekvation visar sambandet mellan variationen i ett flöde, resurseffektiviteten och genomloppstiden.

Men jag är kliniker, varför behöver jag bekymra mig om flöden?

Det är en högst relevant fråga! För många kliniker som kanske arbetar privat och inte behöver ansvara för en väntelista blir svaret att ”nej, det behöver du inte..”
Men för kliniker som inte bara ansvarar för patienterna i behandling utan även ansvarar för de patienter som köar på behandling blir kunskap om flöden mer relevant.
Det kan handla om behandlare som arbetar inom den landstingsfinansierade vården som kan sägas ha ett slags ”samhällsansvar” men också behandlare inom exempelvis företagshälsovård som är vill ha korta köer till betalande företagskunder.

För dessa kliniker kan Little’s lag vara till hjälp för att uppskatta väntetider för patienter, men också räkna ut hur många behandlare en visa mottagning kan anställa.
För alla som arbetar i tillsammans med andra yrkesgrupper kan lagen om flaskhalsar visa hur man på bästa sätt kan utforma ”smidiga” patientflöden utan väntetider.
Slutligen kan kunskap om hur variation påverkar flöden vara viktig för den som vill öka tillgängligheten och minska väntetiden till all slags behandlingsverksamhet!